En kvinna som skiljer sig allt för mycket från den könsstereotypa kvinnliga normen utsätts idag för förakt. Hon anses inte vara en riktig kvinna. Det finns fortfarande förvånansvärt många som har inbillat sig att män och kvinnors olika roller beror på biologiska skillnader. Den typen av människor brukar också paradoxalt nog vara snabba med att förakta den traditionella kvinnorollen som de mer anpassliga kvinnorna tvingats/fostrats/indoktrinerats in i. Till exempel brukar de män som uttalar sig nedlåtande om ”manhaftiga feminister” som försöker ta sig in på männens arena, ofta vara de samma som uttalar sig negativt om de mer traditionella tjejerna och s.k. bimbos som enligt dessa män bara bryr sig om utseende och inte har förmåga till något mer.
Tidningen Slitz är ett utmärkt exempel på denna kvinnosyn. Å ena sidan föraktas alla kvinnor som inte eftersträvar (eller på naturlig väg råkar representera) ett kvinnoideal med blonderat hår, mycket smink, smal midja, stora bröst etc. En osminkad, naturlig tjej föraktas, och feminister hånas rakt ut. Men om man läser för tidningen typiska artiklar i stil med ”så här förstår du din tjej bättre” etc. så hånas i princip alla tjejer (eftersom man ju inte kan utgå ifrån att läsarens tjej inte har anpassat sig till Slitzidealet utan snarare tvärtom) för att de är korkade (som ju tjejer är enligt tidningen), inte förstår logik, inte fattar saker som killar självklart förstår etc. Man målar upp en idiotförklarande bild av det kvinnoideal som de själva hetsar fram. Så hur kvinnan än gör är hon en förlorare.
Ändå hör man numera sällan någon debatt om dessa tidningars uppenbara kvinnohat. Det känns som om man de senaste tio åren allt mer försöker tiga ihjäl eventuell kritik mot denna typ av medier med att sådan kritik är omodern, att vi är postfeministiska nu, och att det betyder att alla redan minsann har samma rättigheter och att man faktiskt väljer själv hur man vill vara, vad man vill läsa etc. Möjligtvis kan vissa sträcka sig till att erkänna att dessa tidningars idealkroppar kan vara svåra att uppnå och därmed leda till eventuellt missnöje och träningshets bland unga tjejer, liksom tidningar som Veckorevyn också klandras för ibland. Jag ogillar starkt båda genrena men måste ändå hävda att Veckorevyn trots allt inte publicerar artiklar som går ut på hur korkade tjejer är i allmänhet.
En annan sak om en kvinna kritiserar Slitz eller liknande tidningar är att hon då genast anses vara bitter, avundsjuk på de tjejer som är med eller manshatare. Enligt min mening stämmer detta snarare in på läsarna av dessa medier. De killar som har behov av att konsumera den typen av kvinnosyn i det skrivna materialet är antagligen väldigt bittra, osäkra och i värsta fall kvinnohatare. För att inte tala om dem som producerar innehållet. Annars skulle de inte läsa/skriva skiten och köpa hela konceptet. Bilder på snygga tjejer kan man ju hitta på en massa andra ställen.
Slitz är bara ett exempel. Vi måste börja våga tala om det hat mot kvinnor som faktiskt flödar överallt i samhället. Ja hat, jag kan faktiskt inte komma på något annat ord. Diskrimineringen av kvinnor kan ha flera orsaker, t.ex. stereotypa normer eller fördomar som grundar sig på okunskap etc. Det är illa nog. Men vi blundar alltför ofta för det verkliga, medvetna hat mot kvinnor som faktiskt existerar. Utanför Stieg Larssons böcker. Mitt ibland oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar